Och dagarna bara går

Nu är det återigen allt för länge sedan jag plockade upp kameran, loggade in här och faktiskt gjorde något som kanske kan räknas som kreativt. Dagarna bara går medan jag står still och bara är. Har hamnat i ett headspace jag inte kan komma ur känns det som, bara går runt och mår dåligt, klankar ner på mig själv och bara mår så dåligt för att jag är så dålig mot mig själv. Och när jag inte gör det så är jag på jobbet eller umgås med alla fina runt omkring mig och låtsas som ingenting. Vad fan hände?
 
Förutom att jag är så jävla kass mot mig själv har jag det rätt fint ändå. Har precis haft semester och spenderat den hemma hos mamma och träffat alla fina, och otroligt saknade, vännerna, firat midsommar ute på landet med hela gänget och haft det så roligt, och bara umgåtts med André och haft det mysigt. Har inget att klaga på men ändå så mår jag såhär. Förhoppningsvis är det här bara en jobbig svacka som tar lite längre tid att komma ur än vanligt.
0 kommentarer

Anmälan till kurser, sista "riktiga" föreläsningen & framtiden

Ni vet den där känslan där det känns som att livet drar iväg lite för fort medan du själv inte riktigt hänger med? Lite så känns det just nu för mig. Igår lämnade jag in min absolut sista hemtentamen i den här utbildningen, idag hade jag min sista "riktiga" föreläsning - nu är det bara fem veckors praktik och därefter fem veckors uppsats, and then what? Det är så svårt att greppa att dessa kommande tio veckor är mina sista tio veckor på det här programmet. Så många gånger jag suttit och svurit över det här programmet, så många gånger jag yttrat riktigt hat över alla överjävliga upplägg - allt det här är snart slut. Och visst har jag svurit, gråtit och hatat mig igenom mycket under de här två åren men jag kan ändå säga att fy fan vad jag lärt mig mycket och vuxit som person. Tack POP:en.
 
Men nu till den stora frågan - then what? Vad gör jag med min högskoleexamen? Vill jag utbilda mig mer? Igår hade jag en uppenbarelse hos syven och kände bara "fan, det är ju det här jag vill!", så igår föll allt verkligen på plats. Igårkväll sökte jag in på en fördjupningskurs och två fristående kurser. Går allt som jag vill kommer jag läsa fördjupning i omvårdnad och barn&ungdomar med psykisk ohälsa under hösten, och sedan läsa sexologi och göra min examinerande uppsats i omvårdnaden under våren. Detta innebär att jag kommer ha min kandidatexamen inom psykiatri inom ett år. Helt jävla galet. 
0 kommentarer

Försöker hitta inspirationen igen

Vart tog jag vägen i två veckor? Inspirationen bara föll bort, jag blev dödssjuk med hög feber i fem dagar, hade fullt upp med skolan och jobbet trots förkylningen och nu har mina "lediga" veckor dragit igång. Ska hinna med tandläkaren, plugga på gruppuppgift och påbörja två hemtentor och jag bara känner hur all inspiration jag VILL få ut inte kommer ut. Jag känner mig mest bara trött och inte alls peppad på något alls. Jag vill mest bara ligga i sängen, slökolla på youtube och inte prata med någon, inte göra något och mest bara få vara i min ointressanta bubbla och ruttna lite till. 
 
Bloggen är återigen inte rolig, den är bara något pressande och stressande moment som hela tiden gnager i bakhuvudet. Jag vet inte hur man balanserar upp sin egen pepp och inspiration. Antingen är jag on eller off, uppdaterar mycket i ett par veckor och sedan blir jag off och kollar inte ens åt kamerans håll - och så håller det på hela tiden. Vad gör man? Tar man tag i sitt liv och försöker hitta någon slags balans, eller bara accepterar man att man inte kan vara som "alla andra" bloggare och ta dösnygga bilder och skriva intressanta blogginlägg hela tiden?
1 kommentar